Det finns en gräns

Jag är så arg, förbannad och frustrerad över den här jäkla förkylningen nu att jag inte vet vad jag ska ta vägen. Idag har jag ju varit ledig som jag är på fredagar, men har jag kunnat göra något? Neej för jag har setat på mitt arlse hela dagen i sängen för att jag inte har energi till något annat.

Åååh det är liksom inte ens kul längre, värt att bo i ett annat land fast man inte kan utforska det för att man inte orkar. Så nej idag har det inte hänt mycket alls, jag har ätit olika saker, typ det mest händelserika i mitt liv....

Just nu är jag barnvakt till småkottarna medan mina värdföräldrar är på bio, lika bra att dom kan passa på att ha kul medan jag behöver sitta här i sängen liksom! Barnen sover så sött så jag slötittar på film och gör inget i princip, så himla jobbigt haha!

Imorgon ska det iallafall bli ändring på det här, jag ska oavsett hur dåligt jag mår träffa Svea i stan och på kvällen ska vi fira Anna och käka middag osv. Om jag så har feberfrossa så ska jag utanför vår ytterdörr imorgon, punkt slut!

För övrigt så vill jag göra det här inlägget lite positivt nu och skicka massa kärlek och kramar till alla mina fina människor där hemma som hör av sig till mig med krya på sig hälsningar, att dom följer mitt äventyr via bloggen eller bara undrar hur jag har det. Jag kan inte beskriva med ord hur mycket det värmer mitt hjärta och det får mig att genast må så himla mycket bättre. Så tack tack tack, era ord är det finaste jag kan få, lots of love to you!

Nu ska jag fortsätta äta mina honungsklubbor jag fick från min värdmamma idag, dom ska hjälpa min onda hals att bli bättre eftersom att vi prövat allt annat, plus att dom är väldigt goda också hehe.

Puss och kram på er där hemma <3