Kände att det va dags att damma av den här lilla bloggen och berätta vad som händer i mitt liv här på lilla ön, på andra sidan jorden. Min familj har varit och hälsat på och lämnade NZ för bara ett par dagar sen. Vi hade en fantastisk tid tillsammans och jag är så himla glad att dom kunde komma hit och få se hur jag har det och få en insikt i varför jag älskar det här landet så mycket. Dom fick även träffa min fantastiska värdfamilj för ett par dagar och det är nog det jag är mest glad över, att jag fick föra samman mina två underbara familjer, är överväldigad av kärlek till dom allihopa!
Klart det känns tomt nu när dom åkt, men under helgen har jag fått träffa många av mina fina vänner jag har här, fått vandrat runt i mitt älskade welly och fått gosiga kramar av mina värdbarn, så jag har känt att det trots allt inte går någon nöd på mig här borta.
Mitt liv under se senaste månaderna har för övrigt varit underbart och jag är verkligen i en fas nu att det här är total vardag för mig och att det känns oerhört konstigt när jag ens försöker tänka mig in i att jag om alldeles för kort tid, kommer gå omkring på Västerås gator igen. Har till och med drömt mardrömmar om det haha, så vet inte hur stabil jag kanske egentligen är...
Nog om mig nu, här kommer en bilbomb från sydön, som förövrigt är det mest vackra jag någonsin skådat med mitt snart 20-åriga öga.
Puss och kram alla mina älskade där hemma.
Ps. Det har tagit en heel jävla evighet att göra det här inlägget så nu blev jag inte mer pepp på att blogga direkt.........
