Mitt liv som Au pair i Nya Zeeland: Familjen

Okej så det har hänt otroligt mycket de 2 senaste dagarna och jag har haft så fullt upp och varit så himla trött att jag inte orkar skriva något, men nu är jag hemmastadd i mitt nya rum så nu har jag tid!

Så i fredags hade vi en 4 timmars första hjälpen kurs och vi lärde oss hur mycket som helst! Sen fick vi en massa info om hur vi ska göra ifall det kommer någon jordbävning, tsunami, översvämning, brand osv. Det var rätt läskigt att inse att allt det där kan hända här för det är ju verkligen ingenting som man är van med hemma i Sverige, men vafan strunt samma inte mycket att göra åt nu haha. Hur som helst efter det fick vi även info om hur vi kan få kulturchocker och hur det är att vara au pair och vad vi ska tänka på osv. Sen var det äntligen dags att ge sig av till flygplatsen för att få åka till våra FAMILJER.

Det var mer än hälften av gruppen på 20 Au Pairer som skulle till flygplatsen och flyga vidare till familjerna förutom jag själv så man hade mycket sällskap på bussen till flyget och på flygplatsen. Vi käkade lite och sen splittrades vi alla förutom jag och 2 andra tjejer som skulle åka på samma plan för vi alla bor i och omkring Wellington. Otroligt roligt och skönt att man redan har kompisar här! Men jag måste säga att det verkligen var tråkigt att splittras från vår lilla grupp för alla har blivit som ens lilla trygghet och vi kom så bra överens. Men nu har man iallafall kompisar runt omkring i landet som man har en anledning att hälsa på!

Vid 6 tiden landade planet i Wellington och när vi gått av så stog min värdmamma och barnen och väntade på mig. Det var verkligen såå himla roligt att äntligen få träffa dom för dom är verkligen underbara. Väl hemma så träffade jag deras gamla Au Pair Lauren som var otroligt trevlig. Vi alla käkade middag och hängde och sen läste vi godnatt saga för barnen innan dom och jag gick och la oss haha.

Idag har jag packat upp alla mina saker och så har vi varit i Wellington och fikat med Isobels kompis och hennes dotter och kollat runt lite i kvarteret osv. Det har varit dåligt väder så vi gjorde inte så mycket mer under dagen, jag har bara lekt med barnen och gjort mig hemmastadd som sagt.

Allting känns jättebra än så länge och det är otroligt skönt att äntligen få vara framme hos familjen så man kan börja slappna av och slippa resa runt och bo i en resväska. Men trots att jag känner mig otroligt omhändertagen och vi har haft fullt upp hela dagen så har jag fått små miniduster av hemlängtan. Jag börjar sakna allt och alla därhemma och jag har ännu inte insett att jag ska vara här i ett år utan det känns fortfarande som att jag typ ska vara här på semester eller nått. Men jag tror allt blir bättre när jag börjar jobba lite smått på måndag och sen börjar träffa människor och nya kompisar.

Nu ska jag ta och sova så jag orkar upp i hyfsad tid imorgon. Jag kommer nämligen träffa min värdpappa för första gången imorgon för han har varit borta på konferens över helgen vilket gjorde att han inte var hemma när jag anlände, så det kommer bli ett väldigt roligt möte.

Puss och kram!